COP25: Industrial partnership for the carbon-free mine of the future.

During the UN summit in Madrid, COP25, there was a panel debate on Sustainable Underground Mining, SUM. The aim of the seminar was to provide real examples and inspire others to cooperation projects like the one between LKAB, ABB, Epiroc, Combitech and the Volvo Group – a project to create the mine of the future together, which is carbon-free, digitalised and autonomous.

“More and more people are recognising that cooperation will be necessary to achieve the climate and sustainability goals,” says Jan Moström, President and CEO of LKAB.

The demand for iron ore will increase in the next few decades. There is not enough reusable scrap metal, and more ore will therefore need to be mined, for example in LKAB’s mines in Malmfälten.

But a change is necessary to reduce the environmental impact of the iron and steel industry, and efforts to make that change are currently underway in SUM. Five Swedish industrial companies have entered a partnership, which allows them to utilise the necessary expertise needed to achieve the goal of a carbon-free mine with smart, autonomous vehicles and innovative management systems, which together generate a safer working environment and increased productivity.

Increased interest in industrial partnerships

Despite tough competition from other items on the agenda of the Madrid summit, the seminar on sustainable mining drew a full house. The global interest in industrial partnerships like the one in SUM is increasing.

“Industry partnerships are key to deliver systems solutions that create prosperity for society and industry”, says Niklas Wahlberg, Vice-President, Societal Changes and Solutions, Volvo Group.

“We are proud to be part of the SUM project that will boost productivity for the mining company LKAB, improve work conditions, including safety, and benefit the environment with the objective to drive the transformation to a sustainable mining operation globally” says Anders Hedqvist, VP R&D at Epiroc.

“This is a unique project. Together, we will make mining carbon-free. The trick is to find interactive solutions where people are the focus,” says Lars Ydreskog, CEO of Combitech and digitalisation advisor.

“We are working together to find new methods and smarter solutions for the sustainable mining of the future. With our knowledge of automation and electrification of underground mines, we are contributing to immediate measures to fight climate change,” says Björn Jonsson, Business Area Manager at ABB Industrial Automation, Sweden.

Cooperation is a must

After 2030, LKAB will be prepared to break iron ore deeper in the mines of Kiruna and Malmberget, in order to secure long-term competitiveness. This requires decisions to be made already in the mid-2020s to effectuate one of Sweden’s greatest industrial investments in history. 

“Our goal is to create a completely fossil-free value chain, from mine to finished steel. We are taking on these challenges together, by having each of the SUM companies contribute their expertise. We cannot do it alone; cooperation is a must,” says Jan Moström.

COP25: Industriellt partnerskap för framtidens koldioxidfria gruva

Under FN:s klimattoppmöte i Madrid, COP25, hölls en paneldebatt om Sustainable Underground Mining, SUM. Syftet med seminariet var att ge konkreta exempel på och inspirera andra till samarbetsprojekt likt det som LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen ingått – att tillsammans skapa framtidens gruva som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom.

— Fler och fler inser att samarbete är nödvändigt för att vi ska uppnå klimat- och hållbarhetsmålen, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Efterfrågan på järnmalm kommer att öka under de närmaste decennierna. Det skrot som finns att återvinna räcker inte, utan mer malm kommer att behöva brytas – bland annat i LKAB:s gruvor i Malmfälten.

Men för att minska klimatpåverkan i järn- och stålbranschen krävs en förändring, och ett sådant förändringsarbete pågår just nu i SUM. Genom att fem svenska industriföretag har ingått partnerskap nyttjas den kompetens som behövs för att nå målet om en koldioxidfri gruva med smarta, autonoma fordon och innovativa ledningssystem som tillsammans genererar säkrare arbetsmiljö och högre produktivitet.

Ökat intresse för industriellt partnerskap

I hård konkurrens med andra programpunkter på klimattoppmötet i Madrid, drogs seminariet om hållbar gruvdrift fullt hus. Intresset från omvärlden ökar för industriella partnerskap som det i SUM.

— Branschpartnerskap är nyckeln till att leverera systemlösningar som skapar välstånd för samhället och industrin, säger Niklas Wahlberg, ansvarig för systemlösningar och partnerskap på Volvokoncernen.

— Vi är stolta över att vara en del av SUM-projektet som kommer att öka produktiviteten för LKAB, förbättra arbetsförhållandena inklusive säkerhet och gynna miljön med målet att driva omvandlingen till en hållbar gruvdrift globalt, säger Anders Hedqvist, vice president Research and Development, Epiroc.

— Det här projektet är unikt. Tillsammans ska vi göra gruvbrytningen helt koldioxidfri. Det gäller att hitta lösningar som samverkar och där människan är i fokus, säger Lars Ydreskog, vice vd på Combitech och digitaliseringsrådgivare.

— Tillsammans arbetar vi för att gemensamt hitta nya metoder och smartare lösningar för framtidens hållbara gruvbrytning. Med vår kunskap inom automation och elektrifiering av underjordsgruvor, bidrar vi till omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna, säger Björn Jonsson, affärsområdeschef för ABB Industrial Automation, Sverige.

Samarbete en förutsättning

Efter 2030 ska LKAB stå redo att bryta järnmalm djupare ner i gruvorna i Kiruna och Malmberget, för att säkra långsiktig konkurrenskraft. Det förutsätter att beslut fattas redan i mitten på 2020-talet för en av Sveriges största industriinvesteringar någonsin. 

— Vårt mål är att skapa en helt fossilfri värdekedja, från gruva till färdigt stål. Vi tar oss an utmaningarna tillsammans genom att varje företag i SUM bidrar med sin expertkunskap. Ensamma klarar vi det inte, samarbete är en förutsättning, säger Jan Moström.

Simulations Support SUM

Virtual reality simulations are both cheaper and easier than performing the same tasks in a production environment. As part of the Sustainable Underground Mining (SUM) project, tests will therefore be conducted in a virtual mine in parallel with live experiments in the Konsuln test mine in Kiruna.

3D-model of Konsuln, operating test mine in Kiruna

“In the virtual mine we can test hypotheses prior to, during and after live tests. Simulations may have there limitations but by working closely with testing conducted in Konsuln, we can deliver useful data to SUM. We have worked in a similar manner at LKAB for many years,” says Kjell-Ove Mickelsson, senior engineer in LKAB’s Market and Technology Department.

In the near future, it will be possible to use models to simulate and analyse various proposals to support the other elements of SUM. In the longer term, the aim is to develop methods and stable tools for easily collecting and combining various data in a virtual environment, independent of hardware and storage location.
Workstations in the Konsuln project office

All partners will be involved

The virtual mine will permit the systems of the various suppliers to be connected, with some data collected from the control centre, perhaps with the construction of a digital twin of Konsuln.

The project group has conducted an initial inventory of the simulation models and tools LKAB currently uses, selecting some of these that are of particularly great interest to SUM. LKAB’s partners in SUM – ABB, Combitech, Epiroc and the Volvo Group – will become involved as the project progresses.

“ABB already delivers control systems and simulator platforms to LKAB that may be usable in the virtual mine. Combitech provides us with experience of integrating models and simulations of complex systems. And, for example, if we want to simulate an Epiroc loader’s communication with a Volvo truck, we will need to include models of both vehicles. Only our partners have the knowledge about how their vehicles function,” explains Combitech’s Henric Andersson, project manager for the virtual mine.

The virtual mine will build knowledge

The point of departure for the virtual environment is the geometric appearance of the mine itself, which is generally visualised in 4D models. By adding layers containing elements such as roads, offices, electrical installations, ventilation and vehicle routes, one can build an image from which to begin. Depending on which question is being asked, various scenarios can be tested and analysed, anything from how smoke will spread in a fire to how wide drifts need to be in order for two lorries to pass in an efficient transport system.

“One simple analogy is the steps you take before travelling somewhere for the first time. You might visit Google Street View and have a look around, test various routes, how to get from the hotel to the beach, or see what the neighbouring building looks like. You build up your knowledge and draw conclusions that you then have to hand once you are actually there. That’s roughly how it works with the virtual mine as well,” says Henric Andersson.

Simuleringar stöttar SUM

Att simulera i en virtuell värld är både enklare och billigare än att göra samma saker i produktionsmiljö. I SUM-projektet ska det därför göras tester i en virtuell gruva, parallellt med skarpa försök i testgruvan Konsuln i Kiruna.

3D-modell över testgruvan Konsuln i Kiruna

— I den virtuella gruvan kan vi prova hypoteser både före, under tiden och efter de skarpa testerna. Simuleringar har sina begränsningar, men med ett nära samarbete med testerna i Konsuln, ska vi kunna leverera bra data till SUM. Vi har jobbat på liknande sätt under många år i LKAB, säger Kjell-Ove Mickelsson, senior ingenjör på Marknad- och teknikenheten, LKAB.
I närtid ska man med hjälp av modeller kunna simulera och analysera olika förslag som stöttar övriga delar i SUM. På längre sikt är målet att få fram metoder och stabila verktyg för att enkelt samla in och kombinera olika data i en virtuell miljö, oberoende av hårdvara och lagringsplats.

Alla parter involveras
I den virtuella gruvan kan olika leverantörers system kopplas in, vissa data kan komma att hämtas från styrcentralen, kanske byggs en digital tvilling av Konsuln.

LKAB:s samarbetspartner i SUM; ABB, Combitech, Epiroc och Volvokoncernen, involveras allt eftersom projektet fortskrider.
— ABB levererar redan idag styrsystem och simulatorplattformar till LKAB som skulle kunna användas i den virtuella gruvan. Från Combitech tar vi in erfarenhet kring integration av modeller och simulering av komplexa system. Och om vi till exempel vill simulera att en Epiroc-lastare ska kommunicera med en lastbil från Volvo så behöver modeller av respektive fordon vara med. Det är bara våra partner som har kunskap om hur just deras fordon fungerar, säger Combitechs Henric Andersson, projektledare för virtuell gruva.

Virtuella gruvan bygger kunskap
Utgångspunkten för den virtuella miljön är det geometriska utseendet av gruvan, ofta visualiserat i 4D-modeller. Genom att lägga på ”lager” av exempelvis vägar, kontor, el, ventilation och hur fordon rör sig bygger man en bild att utgå ifrån. Beroende på vilken fråga som ställs, kan olika scenarier testas och analyseras, allt ifrån hur rök förflyttar sig vid en eventuell brand till hur breda vägarna under jord måste vara för att två lastbilar ska kunna mötas i ett effektivt transportsystem.
— En enkel liknelse är hur du gör innan du reser någonstans för första gången. Då går du kanske in på Google Street View och ser dig om, testar att följa olika vägar, hur du tar dig från hotellet till stranden eller hur grannhuset ser ut. Du bygger kunskap och drar slutsatser, som du sedan har med dig när du är på plats i verkligheten. Ungefär så fungerar det med den virtuella gruvan också, säger Henric Andersson.

Epiroc’s rig for drilling opening holes tested at Kiruna

KIRUNA. During September LKAB’s newest rig for drilling opening holes, Epiroc Easer L, will be tested at the SUM project’s Konsuln test mine.

“Easer L is already available on the market, but we will be the first customer in Europe to use it. The rig can drill opening holes up to a maximum of 60 metres. We will start by test drilling 40-50 metres and then evaluate the results,” says Carlos Quinteiro, a specialist with LKAB’s mining engineering department, and the project manager for SUM subproject 1, the mine’s layout and technology.

The drill rig will initially be used at level 436 in the Konsuln mine, which is the first level that has an increased sublevel height – of a total of 40 metres.“With an increased sublevel height, we have to be able to drill longer opening holes than our existing rigs can handle,” says Carlos Quinteiro.

A number of different tests will be carried out to check LKAB’s quality and productivity requirements. Only after an acceptance test has been performed will a decision be made on whether Easer L can be used in production at Konsuln.

LKAB will be the first customer in Europe to use Epiroc’s rig for drilling opening holes, Easer L. Photo: William Ekström.

Easer L

  • Weight: 35 500 kg
  • Width: 2,5 m
  • Height: 3,5 m
  • Length: 11,7 m
  • Raise length: 60 m

Epirocs öppningsborrigg testas i Kiruna

Under september ska LKAB:s nyaste öppningsborrigg, Epiroc Easer L, testas i SUM-projektets testgruva Konsuln.

— Easer L finns redan på marknaden, men vi blir första kund i Europa att använda den. Riggen kan borra 60 meter långa öppningshål som max. Vi börjar med att testborra 40-50 meter och utvärderar sedan, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för delprojekt 1, gruvans layout och teknik, i SUM.

Borriggen kommer inledningsvis att användas på nivå 436 i Konsuln, vilket är den första nivå som har en ökad skivhöjd – på hela 40 meter.— Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar, säger Carlos Quinteiro.

Olika tester kommer att göras för att kontrollera LKAB:s kvalitets- och produktivitetskrav. Först efter ett acceptanstest tas beslut om Easer L ska användas inom produktionen i Konsuln.

LKAB blir första kund i Europa att använda Epirocs öppningsborrigg Easer L.
Foto: William Ekström

Easer L

  • Vikt: 35,5 ton
  • Bredd: 2,5 meter
  • Höjd: 3,5 meter
  • Längd: 11,7 meter
  • Maxlängd på borrhål: 60 meter

Increased sublevel height and new layout in LKAB’s Kiruna test mine

The deeper LKAB mines for iron ore, the higher the rock stresses it encounters. There are also increased distances for both development and the transport of ore, machinery and people, and therefore increased costs. In order to maintain LKAB’s competitiveness and to ensure the continuation of safe mining, it was decided to test increased sublevel heights and a new type of layout – all within the framework of Sustainable Underground Mining (SUM).

Konsuln is located in the southern part of Kiirunavaara and is a small. almost separate, section of the Kiruna mine. Konsuln currently produces approximately 0.8 million tonnes of iron ore annually. as well as functioning as a test zone for the SUM project.

One of SUM’s subprojects is DP1, which deals with mine layout and technology. The fundamental question that needs to be resolved is how LKAB will mine ore at depths of 2,000 metres or greater. Increased sublevel height and the fork layout may be part of the answer.

Development prepares for mining

In order to mine ore underground, transport routes must first be constructed – tunnels through the rock commonly known as drifts. This process is called development and involves the preparation of the area for mining.

”We know that rock stresses increase with depth. In order to be able to continue working safely, we need to move our infrastructure further from the mining area, which increases development costs. If we increase the sublevel height from the current 29 to 50 metres then we will reduce the number of metres we develop and thereby reduce costs,” says Carlos Quinteiro, mining engineering specialist at LKAB and project manager of DP1 within SUM.

By summer 2019, development will be completed on the 436-metre level at Konsuln. In parallel with this, work is ongoing at the next level, at a depth of 486 metres. A further level, at 536 metres, should be ready by the end of 2020.

New layout increases production capacity

Parts of new levels at Konsuln will be designed with what is known as a fork layout. Among other things, this type of layout makes it possible to increase the total number of vehicles transporting ore from a production area, something that increases production capacity.
”A fork layout allows the mine’s infrastructure to be moved further from the mining area, making it less susceptible to rock stress. We believe that this will improve stability; for example, in the rock excavation,” says Carlos Quinteiro.

Illustration: LKAB

A variety of vehicles, techniques and working methods will be tested at Konsuln. As early as August, testing will begin on what is for LKAB a new type of rig for drilling opening holes, the Easer from Epiroc. When LKAB Wassara has completed development of its coil-tube technique, water powered precision drilling technology for long and curved boreholes, this will also be tested and evaluated at Konsuln. LKAB Wassara and LKAB Kimit are also looking at improvements to charging technology for long boreholes. Another SUM subproject is preparing the way for autonomous electric vehicles by looking at how these will work alongside manually operated vehicles. A fully functioning collaboration with all of the various stakeholders is vital to progress.

Testing at Konsuln provides the basis for future mining

All test data from SUM should be collected by 2023, after which it will be used as a basis for decisions on future production systems at greater depths. The timetable is tight but Carlos Quinteiro is optimistic.

”LKAB has a long tradition of innovation and dedicated employees so I am convinced that we can meet these challenges. It is of course a matter of our competitiveness and, in the long term, LKAB’s survival,” says Carlos Quinteiro.

Carlos Quinteiro, LKAB project manager of one of the subprojects within Sustainable Underground Mining. Photo: Josefine Ejemalm, LKAB

Ökad skivhöjd och ny layout i LKAB:s testgruva i Kiruna

Ju djupare ner i berget LKAB bryter järnmalm, desto högre bergspänning. Dessutom ökar distanser för både tillredning och transport av malm, människor och maskiner, och därmed ökar även kostnaderna. För att bibehålla LKAB:s konkurrenskraft och kunna fortsätta med säker gruvbrytning ska högre skivhöjd och en ny typ av layout testas, allt inom ramen för samarbetsprojektet Sustainable Underground Mining, SUM.

Konsuln ligger i södra delen av Kiirunavaara, som en mindre, nästan separat del av Kirunagruvan. Idag produceras cirka 0,8 miljoner ton järnmalm per år i Konsuln, samtidigt som gruvan fungerar som testområde i SUM-projektet.

Ett av SUM:s delprojekt, DP1, handlar om gruvan, dess layout och teknik. Grundfrågan som ska lösas är hur LKAB ska bryta malm på djup som närmar sig eller överstiger 2000 meter. Ökad skivhöjd och gaffellayout kan vara en del av svaret.

Tillredning förbereder för brytning

För att kunna bryta malmen under jord måste först transportvägar byggas, tunnlar i berget som i dagligt tal kallas ortar. Det kallas tillredning och innebär alltså att området förbereds för brytning.

— Vi vet att bergspänningarna ökar med djupet. För att även i fortsättningen jobba säkert måste vi flytta all infrastruktur längre från brytningsområdet vilket ökar tillredningskostnaderna. Om vi ökar höjden mellan nivåerna i gruvan, från dagens 29 till 50 meter, ja, då minskar också antalet meter som vi tillreder och därmed sänker vi kostnaderna, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för DP1 i SUM.

Till sommaren 2019 är tillredningen färdig till 436-metersnivån i Konsuln. Parallellt pågår arbetet med nästa nivå, på 486 meters djup. Ytterligare en nivå, 536, beräknas vara klar i slutet av år 2020.

Ny layout ökar produktionskapaciteten

Delar av nivåerna i Konsuln får en så kallad gaffellayout. Den här typen av layout gör det bland annat möjligt att öka antalet fordon som lastar ut malmen från ett produktionsområde, vilket höjer produktionskapaciteten.
— Med gaffellayouten flyttas gruvans infrastruktur längre bort från brytningsområdena och då blir den mindre påverkad av bergspänningen. Det tror vi kommer att förbättra stabiliteten i till exempel bergschakten, säger Carlos Quinteiro.

Illustration: LKAB

Olika fordon, tekniker och arbetssätt ska provas i Konsuln. Redan i augusti ska en för LKAB ny typ av öppningsborrigg, en Easer från Epiroc, provas. När LKAB Wassara färdigutvecklat sin borrteknik med vattendriven precisionsborrning för långa och krökta borrhål, coil-tube-tekniken, ska denna testas och utvärderas i Konsuln. LKAB Wassara och LKAB Kimit tittar också på förbättringar i laddningstekniken för långa borrhål. I ett annat delprojekt i SUM förbereds för hur autonoma, elektriska maskiner ska fungera sida vid sida med manuellt körda fordon. Ett välfungerande samarbete med alla olika aktörer är viktigt för att komma framåt.

Testerna i konsuln ger underlag för beslut om framtidens gruvbrytning

All data från testerna i SUM ska vara insamlat år 2023 och användas som underlag för LKAB:s beslut om framtidens produktionssystem på stora djup. Tidplanen är knapp, men Carlos Quinteiro är optimistisk.
— LKAB har en lång tradition av innovation och engagerade medarbetare, så jag är övertygad om att vi klarar även dessa utmaningar. Det handlar ju om vår konkurrenskraft och i förlängningen LKAB:s överlevnad, säger Carlos Quinteiro.

Carlos Quinteiro, LKAB:s projektledare för delprojekt 1 i Sustainable Underground Mining, SUM. Foto: josefine Ejemalm, LKAB

Autonomous vehicles, electrification and automation with a focus on people

LKAB´s current main levels in the mines in Kiruna and Malmberget will provide ore up to 2035 and 2030 respectively. The Leveäniemi open cut mine will deliver ore up to 2030. A decision whether to go deeper and how this is to be achieved must be made in the mid 2020s. Working with SUM in the LKAB test mine Konsuln is crucial.

The mine of tomorrow is carbon dioxide-free, digitalised and autonomous. LKAB is taking a completely new approach to the development of the mine of the future. Activity in Konsuln increases each week.

“Tunnelling continues, with a head start of 414 metres in December and 391 metres in January. This rate is necessary in order to complete the overall project plan. We start test drilling boreholes in June that will be 40 metres per slab. The incline will reach level 486 by the end of March so that we can open a new level for testing. We have also improved our pumping systems”, says Mike Lowther, responsible for the test mine in Konsuln.

In order to achieve a result that is viable after 2030, collaboration will be the key to success. LKAB will set a new world standard for sustainable mining at great depths together with ABB, Epiroc, Combitech and the Volvo group.

“We are proud to be part of this collaboration for developing the most modern mining operation in the world. Epiroc is contributing with battery-powered, autonomous and efficient mining machines and related solutions, which will ensure increased productivity and safety in LKAB mines”, says Ulla Korsman Kopra, Automation Manager at Epiroc.

Electrification and automation

ABB works primarily with two areas in SUM; the first is electrification, building energy-efficient systems that enable electric underground vehicles. This solution includes new technology from network to vehicle, provided by Epiroc and Volvo, and includes battery solutions and flexible electrical infrastructure.

“We’re proud of this collaboration between companies in SUM. ABB supplies products that assist in the electrification of Epiroc’s powertrain with motors and drive systems, as well as charging infrastructure for Volvo’s electric vehicles”, says Björn Jonsson, Head of Industrial Automation Division Sweden, ABB.

The second concerns the delivery of automation platforms. ABB currently has over 70,000 automation systems installed around the world, many in the mining industry. Combitech’s role will also be involved in the fields of automation and digitisation.

”We contribute with our expertise and experience of tying together autonomous processes and people through digital ecosystems,” says Lars Ydreskog, Vice President at Combitech.

Autonomous vehicles

The Volvo Group’s contribution to SUM is to develop driverless, electric powered trucks to transport the ore out of the mine. Previously, trucks have been able to be autonomous but the major efficiencies that new technologies offer are based on solutions where several partners need to collaborate.

”We are still at an early stage in the development of driverless, electric and connected vehicles. Although we have come a long way, there remains a lot of technological development. Just to give an example, we must learn how Epiroc’s machines and ours can communicate with each other when testing autonomous loading within the framework of SUM”, says Niklas Wahlberg, Vice President Societal Challenges & Solutions, the Volvo Group.

Självkörande fordon, elektrifiering och automation med människan i centrum

LKAB:s nuvarande huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget ger malm till 2035 respektive 2030. Leveäniemi dagbrott ger malm till 2030. Beslut att gå djupare och hur måste fattas i mitten av 2020-talet. Arbetet med SUM i LKAB:s testgruva Konsuln är avgörande.

Morgondagens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. LKAB tar ett helt nytt grepp i utvecklingen av framtidens gruvor. Aktiviteten i Konsuln i Kiruna ökar varje vecka.
– Ortdrivningen fortsätter framåt, med ett försprång på 414 meter i december och 391 meter i januari. Det är en nödvändig takt för att klara den övergripande projektplanen. I juni börjar vi testborra borrhål som är 40 meter per skiva. Utvecklingen i snedbanan kommer att nå nivå 486 i slutet av mars, så att vi kan öppna en ny nivå för testarbete. Vi har också förbättrat våra pumpsystem, säger Mike Lowther, ansvarig för testgruvan i Konsuln.

För att åstadkomma resultat som är gångbara efter 2030 stavas nyckeln till framgång samarbete. Tillsammans med ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen ska LKAB sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup.
– Vi är stolta över att vara en del av samarbetet med att utveckla världens mest moderna gruvverksamhet. Epiroc bidrar med batteridrivna, autonoma och effektiva gruvmaskiner och relaterade lösningar som kommer säkerställa ökad produktivitet och säkerhet i LKAB:s gruvor, säger Ulla Korsman Kopra, Automationschef Epiroc.

Elektrifiering och automation

ABB arbetar framförallt med två områden i SUM; det första är elektrifiering, att bygga energieffektiva system som möjliggör elektriska underjordsfordon. Lösningen omfattar ny teknik från nätet till fordonen, som levereras av Epiroc och Volvo, och innehåller batterilösningar och flexibel elektrisk infrastruktur.

– Vi är stolta över samarbetet mellan företagen i SUM. ABB levererar produkter som hjälper till att elektrifiera Epirocs drivlina med motorer och drivsystem samt laddinfrastruktur till Volvos elfordon, säger Björn Jonsson, Head of Industrial Automation Division Sverige, ABB.

Det andra handlar om leverans av automationsplattformar. ABB har idag över 70 000 automationssystem installerade runt om i världen, många inom gruvindustrin. Inom området automation och digitalisering kommer även Combitechs roll in.

– Vi bidrar med vår kompetens och erfarenhet av att knyta ihop autonoma processer och människor genom så kallade digitala ekosystem, säger Lars Ydreskog, vice vd Combitech.

Självkörande fordon

Volvokoncernens bidrag i SUM är att utveckla självkörande, eldrivna lastbilar som ska transportera malmen upp ur gruvan. Tidigare har lastbilar kunnat agera på egen hand, men de stora effektivitetsvinster som de nya teknologierna ger möjlighet till, bygger på lösningar där flera partners måste samverka.

– Vi är fortfarande i ett tidigt skede i utvecklingen av självkörande, elektriska och uppkopplade fordon. Även om vi har kommit en bra bit på väg, så återstår mycket teknikutveckling. Bara för att ge ett exempel så måste vi inom ramen för SUM lära oss hur Epirocs och våra maskiner kan tala med varandra vid test av autonom lastning, säger Niklas Wahlberg, Vice President Societal Challanges & Solutions, Volvokoncernen.